LUCIAFIRANDE

Så har det då varit Lucia. Vi har tränat och tränat. Förskoleklassen ska var tomtar och sjunga "Midnatt råder tyst det är i huset... " Eftersom jag är en usel sångare,

som inte kan hålla ton har jag för säkerhets skull bett föräldrarna att träna hemma också.

Vi skall vara i kyrkan alla barnen hade besökt någon kyrka tidigare.

Vi låtsades att klassrummet var kyrka och tränade att gå två och två och sjunga. 

Att gå på led är ett minerat område. Man kan bara göra det med gruppen  5 minuter i taget, Sedan är det något barn som puttar den framför eller klagar på den som går bredvid att han/hon gör fel. Ibland räcker det med att någon säger en kamrats namn, så börjar det barnet att gråta.

Varför är du ledsen och gråter?

Han sa mitt namn!

Man får säga varandras namn,men man måste säga på ett snällt sätt. 

Nu fotsätter vi att träna ni är jätteduktiga.

Bra !Ni är jätteduktiga, ska sägas hur ofta som helst. Det gäller att variera tonfall, ansiktsuttryck och mimik så det passar in.

Efter ett träningstillfälle i den riktiga kyrkan blir det då Luciamorgon. Barnen i tomtekläder kommer förväntansfulla med sina föräldrar till kyrkan.

Det är tumultartat innan alla i tåget är beredda. 

Så öppnas dörrarna Luciatåget skrider uppför kyrkgången.

Vackert stämningsfullt, med sång till musik av flöjt och piano.

Mina tomtar var fantastiskt duktiga!

Men... det händer mycket bakom kulisserna

När det var dags att klä om och gå hem från kyrkan, berättade en pojke att han varit jätteledsen på morgonen, för han ville inte var tomte, han ville vara utklädd till pepparkaksgubbe för han hade så fin dräkt till det.

En pojke i årskurs ett kom med stjärngosse mössa i en handen och stjärna i den andra och sa:

Maud var fan ska jag göra av den här skiten.

Pojken i förskolklassen som hade tomteskägg till sin dräkt var glad hela dagen,för alla barnen sa att han fick stå först i ledet idag för han är ju Tomtefar det ser man på skägget.