" I rymden finns inga känslor"

Jag såg filmen om en tonåring med Asbergers syndrom. Den ger en inblick i hur det kan vara att leva med diagnos och att vara medlevare till en person med diagnos.

I skolan får jag då och då frågor om hur man gör för att undervisa barn och ungdomar som har olika typer av diagnoser.
Jag brukar svara

•  Alla vi som har glasögon kan inte använda varandras glasögon, alla har individuella synfel. På samma sätt är det med personer med diagnoser. Det finns vissa grundläggande sätt att arbeta men...

• Man måste möte varje individ och försöka förstå hur han/ hon tänker och utifrån dessa möten, tillsammans barn/ungdomar och vuxna försöka lösa de problem som kan uppstå.

Vuxna i skolan tycker ofta att det är viktigt att det är rättvist och alla elever ska behandlas lika. Vi glömmer att rättvisan mäter vi ofta efter vår egen måttstock.
I matsalen tex ska alla äta mat, till de yngre barnen lägger de vuxna upp maten, men...

• vissa barn kan inte äta mat som har en viss koncistens
• vissa barn måste ha maten placerad på exakt rätt plats på tallriken
• vissa barn har svårt att äta när andra tittar, osv

Jag har några år arbetat med en tonåring som tycker
 att i skolan arbetar man med skolarbete och hemma göra man annat.
Hon har vägrat att ta till sig att man måste göra läxor. Det har inte gått att ändra på även om både vi i skolan och föräldrar uppmuntrat, lockat, hotat, förklarat.
Skolarbete gör man i skolan inte hemma, så är det enligt elevens bestämda uppfattning.

Vid höststarten i åk . 9 är eleven mycket ledsen över att hon tycker att betygen är för dåliga och att " alla andra" har bättre betyg.
Då kommer vi på en strålande idé. ( dvs nu accepterar eleven idén ).

• Fråga dina kamrater om de läser läxor hemma . 

OJ.  De läser läxor varje dag. Några läser läxor på helgerna också!

Den här hösten har det blivit en del läxläsning, framför allt glosor och till prov.
Men...
Vi har fått ägna en del tid att bearbeta sorgen över att trots att man läser läxor ganska ofta, blir det inga höjda betyg. - Skolan är en hård värld.-

Föräldrarna är glada eftersom eleven då och då självmant skriver in läxan i loggboken. Allt måste schemaläggas för att bli av.
Nu återstår problemet att komma ihåg att ta hem läxorna och att veta exakt vad läraren vill att man ska göra, när boken väl är hemma.
( Här är mobiltelefonens kamera toppen, för att fotografera det läraren skrivit på tavlan )
Men eleven måste förstå
-Att läsa läxan betyder egentligen att kunna läxan.

Jag vill ge en STOR VARM KRAM till alla föräldrar , som år ut och år in kämpar, uppmuntrar, förklarar om och om igen, är uthålliga, engagerade... 
i föräldraskapet kring sina barn.