RASTVAKT

Vad det är roligt att se eleverna i full aktivitet på skolgården. Några flickor bygger en koja och krattar ihop löv, så det blir en stor hög att sätta sig i som en skön fåtölj.

En pojke går lite ensam med en basketboll. Jag frågar om vi ska kasta  mot basketkorgen och se vem som kommer först till 10. Vi börjar kasta och straxt kommer det ett par barn till som vill vara med.

En pojke och en flicka i förskolklassen har bakat en "chokladkaka i en hink och låter mig smaka, men först ska kakan bli färdig.

En flicka kommer och berättar att en pojke sparkat henne i magen.
Oj då!
Jag hittar pojken i backen bakom ett träd. Han håller för munnen.
-Varför sår du och gömmer dig?

-Flickan, jag sparkade, jagade mig och ville pussa mig hela tiden.

Vilken tur att jag inte började skälla på pojken för att han sparkat. Det kan ju vem som helst förstå att man inte vill bli pussad.

Samtidigt har jag hela tiden kastat basketbollen i korgen och smakat åtskilliga gånger på chokladkakan.

När alla barnen gått in och jag gick sista varvet runt skolgården för att se, att alla leksaker hade plockats in, såg jag att det stod skriver något med vit krita på ett lågt staket vid några buskar.

Här är Marias, Måds och Arvids bageri för kladd kakor med choklad.

Det var med varmt hjärta och ett leende jag gick in från skolgården.

Arbetade sent. 
Alla har gått hem, tror jag.
Men icke...
Skolan har fått nytt liv.
Fotbolls-klädda småpojkar står och värmer upp i korridoren.
Barn jag inte känner igen springer i trapporna.
En okänd pojke med sin mamma sitter vid ett bord.
Det är full aktivitet i Idrottshallen.

Det känns konstigt. Vår skola sover inte på natten som jag trodde.
Den lever med andra... som tycker att det är deras skola.

Lycka

• Att efter flera nätters orolig sömn, äntligen ha bestämt sig för att gå in på expeditionen och erkänna att det viktiga pappret ( Rekvisitionen) har kommit bort. Plötsligt HITTA pappret snyggt liggande i en plastficka i en pärm.
• Att se en elev komma på hur man läser ord med lång och  kort vokal .
• Att få besök av en artonåring som nu klarar gymnasiet bra. Trots att högstadiet var ett gissel.
• Att förstå hur viktigt det är att som elev bli sedd och bekräftad.
• Att få vara den som ser och bekräftar.
• Att se entusiasmen hos en klass elever som målar och illustrerar en  dikt.
• Att det är plusgrader och det går att cykla till jobbet.
• Att få ett härligt telefonsamtal från dottern
• Att planera en resa
• Att ...
• Att ...
• Att ...

Livet är härligt. 

OMSTART ... NY START...

Oj,oj vad tiden går. 

I torsdags var jag på en MYCKET bra och inspirerade Workshop om hur man i förskolklassen kan arbeta med bilderboken på olika sätt. Måla, dramatisera, göra collage osv.osv. Alla barnen använde samma bok.

Jag läser nu en kurs i Dynamisk Pedagogik på halvtid. Där bearbetar vi texter och upplevelser genom estetiska uttryck. 

Måla ett minne

Skriv en ramsa som beskriver boken du läst

Uttryck glädje - gemenskap- utanförskap genom rörelse

Gå ut och plocka material och gör en installation som beskriver några arketyper.

Använd lim silkespapper och färg och beskriv de olika rollerna du har. (Använd Moxnes djuproller)

Jag upplever att måla, rimma, gestalta ger en mycket större förståelse när jag bearbetar och redovisa de teoretiska kunskaperna. Jag måste verkligen visa att jag kan och förstår. 

Barnen i skolan behöver i hög grad estetiska sätt att lära och redovisa.

På hemsidan www.alvinaforlag.se finns arbetshandledningar till flera böcker.

Läs

MILJÖMÄRKT KAPITELBOK Som om jag vore något mycket dyrbartav Terri-Lynne Waldvik På Grågatan i Sunns stad bor en man som kallas Tokgubben. Själv bor Sunn på Sorgenfrigatan. Men sedan den dagen Klara Öst befallde att de skulle attackera Tokgubben, stämmer inte det namnet längre. När Sunn försöker hitta ett sätt att lösa upp klumpen av sorg i magen får hon hjälp av sin mormor. Pappa, som blir så arg så att Sunn blir rädd, har visst också en sorg att göra klart. Så att han kan se på Sunn med varma ögon och hålla henne i sin famn. Som om hon vore något mycket dyrbart. Terri-Lynne Waldvik debuterar på Alvina förlag med Som om jag vore något mycket dyrbart, en tätt vävd berättelse om drömmar, sorg och hopp. Om glädjen över orden, behovet av vänner och drömmen om en hund. Och mycket, mycket mer. En riktig högläsningsbok! Utkommer 11 oktober. Läs mer om boken här