RELATIOER

Jag har ofta pratat om att det är viktigt att ha bra relation till eleverna för att ha framgång i specialundervisningen.

På sista tiden har jag kommit att fundera mycket över, vad det är som gör en bra relation.

Det här året var det första året jag kände att jag inte hade en bra relation med ett par av mina elever på högstadiet. Varför blev det så??

Vad var det i relationen med dessa elever som gjorde att vi inte kom så långt, som jag önskade? 

Naturligtvis kan jag hitta många orsaker: 

Jag hade bara eleverna ett år, de hade haft många lärarbyten, de hade mycket nära kontakt med den lärare som jag efterträdde och de saknade henne mycket osv. osv.

Men... 

Det har fått mig att fundera. 

Hur är mina relationer till min familj, mina vänner och bekanta?

Vad är det som ger näring till relationen?

Vad är det som driver relationen framåt?

På vilket sätt bidrar jag till att relationen utvecklas?

På vilket sätt förhindrar jag relationens utveckling?

Jag kommer att fundera på och studera olika relationer, för att försöka komma underfund med och lära 

av relationerna omkring mig.

Kanske har jag blivit lite bättre nästa gång, när jag kommer i liknande situation med elever, som jag gjorde det här året.

UTSIKT

BAKÅT

STRÄVAN

UTVECKLING

FRAMÅT

Skolavslutning !!!

Härligt eleverna har kommit i mål... eller närmare målet. De senaste veckornas stress på högstadiet inför betygssättning är över.

Med mina yngre elever kan jag konstatera så här långt kom vi. I sommar vila och nya tag till hösten.

Läraryrket är ett fantastiskt arbete, Jag upplever ett avslut varje år i juni och i augusti börjar vi på nytt med alla möjligheter att utveckla, förbättra och förändra oss själva, vår arbetsplats.

I de flesta andra yrken har man samma arbetstider morgon och kväll år ut och år in. Vi har variation, vissa år sovmorgon andra inte. 

Jag tycker det är helt underbart att blicka framåt och tänka

-Det här ska jag utveckla nästa år.

Nu har jag fokus på, hur vi ska kunna använda datorer och Internet för att utveckla och stimulera barns lärande i svenska.

Skriva egna böcker på datorn, som sedan läggs ut på någon form av blogg så att även klasskamrater, farmor och mormor kan läsa. Det blir träning att skriva  och lästräning, som kan ge upphov till intressant " litterära" diskussioner.

Eleverna kan läsa böcker skriva recensioner, som på ett enkelt sätt kan läsas och kommenteras av kamraterna.

Jag vet att det redan finns lärare på andra skolor som är duktiga på det här. Tack vara Internet kan vi inspireras och lära av dem.

Vi ska utveckla det här på vår skola också.

Jag har pratat med ett par intresserade lärare, vi har möjlighet att få hjälp med bokval och det tekniska av bibliotekarien. 

Nu gäller det att organisera så att idéen och projektet blir av.

Processens gång får jag skriva om under hösten.

Jag samlar en liten "pilot grupp" i höst till ett planeringsmöte.

ALLT BÖRJAR MED FÖRSTA STEGET!

Nu är läsåret straxt slut. De älskade eleverna slipper under ett par månader att våndas med prov som är avgörande för betyget.

De flesta nior är i hamn och har behörighet att komma in på gymnasiets praktiska linjer. Dvs de har minst 6 godkända betyg där matte, svenska och engelska är tre av dem. Många elever har betyg i alla ämnen och kan välja teoretiska gymnasielinjer.

Matten är det i särklass svåraste ämnet. Många elever misslyckas på prov. I år var det 14 av 102 elever på skolan som inte hade godkända Nationella prov i matematik.

I specialundervisningen har majoriteten av eleverna behov av stöd i matematik.
Varför är det så???

Jag tror det beror på att man inte ger alla elever tillräcklig tid och undervisning så de FÖRSTÅR det grundläggande i de olika momenten inom de olika matematiska områdena.
Eleverna lär sig hur man ska göra men förstår inte---- När de kommer till provet har de glömt.
Om eleverna ska kunna räkna tal mekaniskt utan att till fullo förstå måste de REPETERA mycket, så att momentet fastnar. Den tiden finns inte.
Väldigt få elever prioriterar att på eftermiddagar repetera uppgifter utan att läraren givit det som läxa. Nu för tiden är det mycket ovanligt att man säger åt en elev att räkna samma tal en gång till för att befästa kunskaperna.

Regelrätta individuella matte-läxor är sällsynta

I klasserna är det stor spridning av kunskapsnivåer och undervisande lärare behöver gå fort fram för att också tillgodose behoven hos de högpresterade eleverna.

Nu förespråkar vår "käre" utbildningsminister kateder-undervisning.
Han är välkommen att sitta längst bak i klassrummet på en matematiklektion med 25 elever.

Där står en aktiv engagerad lärare längst fram och pratar (undervisar) större delen av lektionen.
Ett tiotal elever är aktiva, svara på frågor och har intressanta matematiska samtal med läraren.
Ett tiotal elever antecknar mer eller mindre flitigt, försöker hänga med i boken, frågar eller skriver av kompisen.
Minst 5 elever har givit upp sitter och ritar, pysslar med telefonen under bänken eller drömmer och tittar ut genom fönstret.

De senare eleverna har stora svårigheter att klara målen i matematik.
Kateder undervisning är förödande för dem.
Kunskapsklyftorna ökar nu dramatiskt !!!