torsdag 22 mars 2012

skola med starka elever med självförtroende?


Jag läste i tidningen om Per Johansson och Glada Hudik-teatern som har 15 års jubileum. Per har en så härlig inställning och säger att framgången beror på att utvecklingsstörda och normalstörda arbetar sida vid sida. 

Jag har arbetat över 40 år i skolans värld och tycker att utvecklingen ibland går åt det andra hållet så  att det blir allt fler normalstörda som slås ut. 

Skolan ställer ofta upp mycket snäva gränser för vad som är normalt. Ofta sätter vi upp mycket höga och snäva staket  för elever att hålla sig inom för att bli godkända. Nu införs betyg allt längre ner i årskurserna.
Jag är absolut för att eleverna ska plugga och lära sig så mycket som möjligt. Målet och intentionen med betyg är att sporra eleverna att plugga och lärar sig mer och få bra resultat som belöning på allt sitt pluggande.

Så är det som tur är för de flesta skolelever men…
Jag funderar mycket över hur man ska hjälpa de elever som faller lite utanför ramen. Barn som av olika anledningar inte förmår att plugga och följa den givna ramen. 

På vilket sätt kan vi hjälpa dem och deras föräldrar? 

De finns många föräldrar som kämpar pluggar med och på alla sätt hjälper sitt barn, men mycket sällan får belöning i form av uppskattning eller goda resultat.I värsta fall får höra att barnet är lat och ouppmärksamt och borde kunna bättre.
                                                                                         

·         Det finns mycket forskning om barns lärande – hur ska vi göra så att forskarnas tips och idéer verkligen används i skolan?
·         Hur kan vi hjälpa och stötta eleverna så de når skolans mål och hjälpa till att hitta individuella lösningar som fungerar för dem ?
·         Föräldrarna vilket stöd och hjälp vill de ha?
·         Finns de goda exemplen, kan vi lära av dem?

  Jag har detta läsår förmånen att arbeta med elever som har speciella behov på alla skolans nivåer.
Det betyder också att jag har kontakt med många föräldrar som är bekymrade och vill ha tips och stöd.

Hur,på vilket sätt och i vilket forum ska vi mötas och tillsammans arbeta för att
ALLA ELEVER SKA FÅ GÅ STARKA OCH MED BRA SJÄLVFÖRTROENDE genom skolan ?

1 kommentar:

  1. Föräldrarna är mycket viktiga och de har sannerligen inte fått mycket hjälp från skolan.
    Rädda har de kommit -kallade till samtal om stora problem med deras barn. Skuldkänslor.
    Där finns mycket att göra.
    Ja och i mötet med barnen i klassrummet.
    Första mötena-hur var dom? Kände barnen sig sedda och uppskattade?
    Tyvärr troligen inte. De satt ju inte stilla eller kunde inte svara på frågorna eller hu-bråkade med varandra just då.De var nervösa.....och vana vid ett visst trist mönster......klassrumsmönster.
    Möten är otroligt viktiga!Vem pratar om sådant i skolan? Ingen?

    SvaraRadera