Vikariera som idrottslärare?!

Nu är det förkylningstider. 

På skolan jag arbetar är det många unga lärare. Toppentrevliga lärare med mycket energi och många idéer.Många av lärarna är småbarnsföräldrar och behöver ta hand om egna sjuka barn. Periodvis är det mycket svårt att få tag i vikarier med kort varsel.
Förra veckan var idrottsläraren hemma. 

Panik på morgonen.
Vem kan ta hand om eleverna,som ska ha idrott första timmen ??

Jag anmälde mig.

- inte särskilt genomtänkt, men jag ville vara bussig och hjälpa till.

Jag hade ingen aning om vad eleverna i fjärdeklass brukar göra på idrottslektionerna, Jag har mitt rum nära idrottshallen och har hört att det var hög ljudnivå och att idrottsläraren ofta fick ryta till ordentligt för att få lektionen att fungera.

Vad hade jag gett mig in på?

Klockan är 8 och eleverna håller på att byta om och kommer om 10 minuter.
Då ska en 60 minuter lång idrottslektion med 28 elever ledas av mig.

Hmm...Hur ska detta gå till?

En flicka jag sitter på en bänk. Hon har kryckor och ska inte vara med på idrotten på grund av en knäskada.

Bra, här ser jag min räddning.

Jag sätter mig bredvid flicka och säger att den här lektionen ska hon få vara min hjälplärare.

Flickan bli jätteglad. Hon berättar vad de brukar göra på lektionerna. Vilka lekar de brukar ha och vilka redskap de brukat använda. Tillsammans gör vi  en lektionsplanering.

Pojkar och flickor kommer tjoande in i salen. Men hög stämma meddelar jag att de ska sätta sig på golvet och vara tysta. Så berättar jag att detta var enda gången jag tänker höja min röst på lektionen.

Jag visar att när jag står och räcker upp två armar i luften betyder det att de ska sitta ner och vara tysta.

- Ni har säkert sett att domare i t.ex, fotboll brukar vifta med armarna när de dömer. Så gör vi här idag också. 

- Coolt, säger någon.

- När jag bara räcker upp en hand ska ni bara vara tysta och lyssna.

Så gick jag igenom lektionsplaneringen.Det blev en jättebra lektion med lekar som min "lärarassistent"med kryckor fick leda (jag kunde ju inga regler), 

Jag stod med händerna upp i luften och alla lyssnade tysta när jag gav instruktioner. 

Alla var nöjda.Vi använde både plintar, mattor och bollar.

Vilken tur att det fanns en skadad elev som kunde hjälpa mig att få lektionen att fungera..