Bokstavskontroll, monster och takfönster

Nu i början av terminen gör jag ett test med alla elever i åk ett. Eleverna får skriva sitt namn och läsa bokstäver. Jag lyssnar på vilka bokstäver de kan namnet och ljudet på. Några elever läser redan  riktigt bra,

Edgar ska skriva sitt namn, Han börjar med ett prydligt E 

-Så var det något med en rund ring, säger han och ritar en ring med ett streck mitt ovanför.( Det ser ut så som man brukar rita ett äpple )

- Så var det två ringar, säger han och ritar två ringar ovan för varandra med ett streck mellan sig.

- Så var det en rund ring igen med ett streck på

- Så en rund ring till med två streck, säger Edgar och ritar något som liknar en huvudfoting. Jag kan skriva mitt namn, Bravo !

Vi fortsätter med bokstäver. Han känner igen flera stycken,

Så kommer vi till Y. 

- Den här bokstaven kan jag inte , men den ser ut som ett välutvecklat V.

Härliga ungar.

En annan pojke behöver jag prata lite extra med. Jag föreslår att vi går in i Biblioteket som är tomt. Pojken vägrar och säger

- Jag vågar inte gå in där.

- Varför? undrar jag.

- Det finns ett monster där.

- Gör det, var då?

- Där borta på väggen.

- Var?

- Jag vågar inte gå dit.

- Jag håller dig i handen, så går vi tillsammans.

- Ok.

- Där säger pojken och pekar på en plansch på väggen.

Bibliotekarien har satt upp en trevlig plansch som inspiration på böcker. Framsidan på 20 böcker är avbildade. Bilderna är ganska små, men en av dem är en bok om monster och har ett monster på framsidan.

Jag tar ner planschen viker ihop den, med bildsidan inåt och säger att nu har jag tagit bort monstret, kan vi sitta här då ?

- Det går bra.

Vi har ett bra samtal, så undrar pojken varför det är sneda takfönster. Jag säger att det är ett tak och det är ganska snyggt.

-NEJ, säger pojken. Jag tror att de hade för lite murbruk, så de måste bygga så för att det skulle räcka.

Ok. Att jag inte tänkt på det förut.