söndag 16 september 2012



När jag var rastvakt förra veckan hade jag tur. Det var strålande väder.
Härligt barnen lekte för fullt.
Vi har en väldigt fin skolgård med asfaltplan och en ett rejält skogsparti.
En bod med allehanda ute-leksaker.
Där finns styltor av trä. När jag var liten gick vi alltid på styltor i parkleken där jag bodde.
Vi barn utmanade varandra, gick högt och lågt, gick i trappor och tävlade att gå snabbast.

Styltorna på vår skolgård bara låg där. Jag frågade eleverna om de ville gå och sa att jag gärna skulle lära dem gå på styltor. Det var ingen som var intresserad. Då började jag själv gå på styltorna.
Barn kom springande och var imponerade och intresserade. Några ville försöka själva och jag gick bakom och höll i. Innan rasten tog slut hade vi kommit på ett knep hur de skulle träna själva.
-Om man börjar och står lite högt tex. på en sten, går det mycket lättare att komma igång.
Jag utmanade några intresserade elever och sa, att vi skulle se, OM de kunde lära sig gå på styltor till nästa vecka när jag var rastvakt.

Veckan därpå kunde 5 barn gå på styltor.

(att gå på styltor är väldigt bra för motoriken)

Varje rast när jag är ute, går jag runt på styltor en stund sedan vill eleverna gå.

Vi vuxna behöver göra saker tillsammans med barnen för att det ska bli roligt.



2 kommentarer:

  1. Ja barnen behöverglada lekfulla vuxna på rasten.
    Men lärarna har ju just lyckats genomföra en lektion och pustar ut.
    Å om de kände den glada rastkänslan som Du har! Då kan roliga saker hända.
    Det finns mycket kul att göra men som du säger någon måste börja....

    SvaraRadera
  2. Vad glad man blir när barnen aktiveras på rasten. Nu har en fritidspedagog startat leken "Ge mig en vink". Den är verkligen bra. Många skratt och glada miner på eleverna när det kommer in efter rasten

    SvaraRadera